69 Förordningen 1718 gav rikets gästgivare ensamrätt på skjutsningsverksamheten och det var enligt postordningen förbjudet att anlita annan skjuts än gästgivarnas. När all skjuts lades på gästgiverierna skulle dessa, genom att ta betalt av de resande, få så mycket pengar över att verksamheten kunde bära sig själv och försörja den kombinerade gästgivaren och postmästaren. På så vis skulle staten kunna behålla hela portoinkomsten. I princip innebar förordningen att posten byggdes upp kring hundratals små egenföretagare runt om i riket. Det var gästgivarna som ?ick stå för såväl administrationen som för drift och underhåll, medan staten hoppades behålla det överskott som portot medförde. Postsystemet som infördes 1718 var en märklig blandning mellan statlig drift och privat entreprenad. Själva posten låg fortfarande under statens kontroll. Förordningen nämner inte den högsta postledningen men överpostdirektören skulle ?innas kvar och den ledningsstruktur som fanns skulle stanna under staten. Texten som berör gästgiverierna är däremot tydligt entreprenadorienterad och fastslår att personalen inom organisationen själva ska dra in pengar till sin försörjning. I Karl XII:s förordning är postväsendet villkorat av att gästgiveri- och skjutsverksamheten fungerar. De förändringar som infördes handlade således om de organisatoriska och institutionella ramarna för verksamheten. Systemet med indelta postbönder övergavs och ersattes med en entreprenadmodell där staten avhände sig stora delar av administrationen. Det var främst ekonomiska motiv som låg bakom och genom att förändra postens organisation hoppades statsledningen stärka kronans ekonomi och ?inansiera kriget.38 Den statliga förvaltningen var fortfarande oförmögen att ta ett större grepp om hela postväsendet och Karl XII:s lösning blev att lägga den administrativa bördan på gästgivarna. Postordningen passar väl in i den allmänna reformperiod som 1710-talet innebar när de hävdvunna förvaltningsstrukturerna slopades, med målet att skaffa mer resurser åt krigsmakten. Införandet av den nya organisationen gick emellertid trögt och det fanns ett stort motstånd mot nymodigheterna, både från postmästare och gästgivare.39 När kriget avslutades efter Karl XII:s död i november 1718 upphävdes också förordningen och postens organisation återgick till sin tidigare form. Från och med 1719 var postbönderna tillbaka och postlinjerna följde ånyo de vägar som den gamla postbondeinstitutionen etablerat under 1600-talet. REGLERING OCH REFORMER – POSTBONDESYSTEMETS SISTA SUCK Efter att Karl XII:s postreform upphävts och postväsendet återställts t ill de regler som gällde innan 1718 var förändringarna inom postens infrastruktur närmast obe?intliga under det följande århundrandet. Postledningen fortsatte att utvidga postnätet med nya linjer och i enlighet med de äldre förordningarna rekrytera38 Linnarsson: Postgång på växlande villkor, 188. 39 Linnarsson: Postgång på växlande villkor, 194-195.
temp 1 temp 2 temp 3 temp 4 temp 5 temp 6 temp 7 temp 8 temp 9 temp 10 temp 11 temp 12 temp 13 temp 14 temp 15 temp 16 temp 17 temp 18 temp 19 temp 20 temp 21 temp 22 temp 23 temp 24 temp 25 temp 26 temp 27 temp 28 temp 29 temp 30 temp 31 temp 32 temp 33 temp 34 temp 35 temp 36 temp 37 temp 38 temp 39 temp 40 temp 41 temp 42 temp 43 temp 44 temp 45 temp 46 temp 47 temp 48 temp 49 temp 50 temp 51 temp 52 temp 53 temp 54 temp 55 temp 56 temp 57 temp 58 temp 59 temp 60 temp 61 temp 62 temp 63 temp 64 temp 65 temp 66 temp 67 temp 68 temp 69 temp 70 temp 71 temp 72 temp 73 temp 74 temp 75 temp 76 temp 77 temp 78 temp 79 temp 80 temp 81 temp 82 temp 83 temp 84 temp 85 temp 86 temp 87 temp 88 temp 89 temp 90 temp 91 temp 92 temp 93 temp 94 temp 95 temp 96 temp 97 temp 98 temp 99 temp 100 temp 101 temp 102 temp 103 temp 104 temp 105 temp 106 temp 107 temp 108 temp 109 temp 110 temp 111 temp 112 temp 113 temp 114 temp 115 temp 116 temp 117 temp 118 temp 119 temp 120 temp 121 temp 122 temp 123 temp 124 temp 125 temp 126 temp 127 temp 128 temp 129 temp 130 temp 131 temp 132 temp 133 temp 134 temp 135 temp 136 temp 137 temp 138 temp 139 temp 140 temp 141 temp 142 temp 143 temp 144 temp 145 temp 146 temp 147 temp 148 temp 149 temp 150 temp 151 temp 152 temp 153 temp 154 temp 155 temp 156 temp 157 temp 158 temp 159 temp 160 temp 161 temp 162 temp 163 temp 164 temp 165 temp 166 temp 167 temp 168 temp 169 temp 170 temp 171 temp 172 temp 173 temp 174 temp 175 temp 176 temp 177 temp 178 temp 179 temp 180 temp 181 temp 182 temp 183 temp 184 temp 185 temp 186 temp 187 temp 188 temp 189 temp 190 temp 191 temp 192 temp 193 temp 194 temp 195 temp 196 temp 197 temp 198 temp 199 temp 200 temp 201 temp 202 temp 203 temp 204 temp 205 temp 206 temp 207 temp 208 temp 209 temp 210 temp 211 temp 212 temp 213 temp 214 temp 215 temp 216 temp 217 temp 218 temp 219 temp 220 temp 221 temp 222 temp 223 temp 224 temp 225 temp 226 temp 227 temp 228 temp 229 temp 230 temp 231 temp 232 article01 article03 article04 article02 article05 intro article06 article07 context article08 debat01 debat02 debat03 debat04 review