111 hans maka”. Ty det gick nästan inte en natt under året då han inte ”besmittade” sig med ”allehanda okyskhet, grova och sodomitiska synder”. Feminiseringen understryks ytterligare av att Gostagos sägs ha klätt sig i kvinnokläder när han var ute och rumlade om nätterna.40 En liknande retorik åter?inns i de isländska sagorna. I Orvar-Odds saga hånas en man vid namn Sjólfr för att ha legat hemma vankelmodig mellan en kalv och en slavkvinna medan andra var ute och stred. Sjólfr betecknas som sexgalen – en karaktärssvaghet som avlett honom från stridens och den manliga ärans fält.41 Problemet med Sjólfr var inte sviktande potens utan det överdrivna erotiska intresset som förtog hans mannakraft och mod. Från fallisk aggression till genitala förolämpningar Det mest typiska sättet att framställa en man som omanlig i de isländska sagorna är annars att påstå att antagonisten har låtit sig penetreras sexuellt av en annan man, ett utslag av vad som har kallats ”fallisk aggression”.42 Detta tema åter?inns även i Äldre Västgötalagen nedtecknad på 1280-talet, som stadgar dryga böter för den som beskyller en man för att ha låtit en annan man ”driva otukt” med sig.43 Men sådana penetrationsanspelningar lyser med sin frånvaro i den svenska förolämpningsrepertoaren under tidigmodern tid. Penetrationstemat skiljer sig också helt från den kränkande logiken i berättelsen om drottningens blygdmärke. Här har fokus skiftat från fallisk aggression till vad som skulle kunna kallas genitala förolämpningar. Det vanligaste uttrycket för denna förolämpningsgenre var att en man helt enkelt kallade en annan man för ”?itta”. Men förolämpningen kunde också konstrueras på ett sätt som påminner om drottningens blygdmärke. Ett paradexempel kan hämtas från rangstriderna inom det svenska adelsståndet på 1660-talet. Vid ett sådant tillfälle yrkade överste Örneklo lågadlig av 3:dje klassen, på att mannens rang även skulle omfatta hustrurna så att hustrun skulle få nyttja mannens heder. ”I alle andre stater och republiker var det lag, att hustrun nyttjar sin mans heder, men här så är det intet så, utan kommer ens hustru här ibland de store släkterna, så bliver hon föraktad, fast mannen är bättre till tjänsten än de andre. Vill man pretendera rang för sin hustru, så måste man se på tjänsten”. Detta avvisades av högadeln och greve Axel Sparre steg fram och sa: ”Örneklo, nu hava ?itta fått en braf [modig] taleman”. Under rungande skrattsalvor insisterade Sparre att hans ord skulle skrivas in i protokollet. Ordet tjänst missuppfattades här medvetet av greven som att det syftade på hustrun och inte på mannen och att en kvinnas tjänst bara kunde vara 40 Magnus/ Schroderus: Joannis Magni Swea och Götha Crönika, 264. 41 Meulengracht Sørensen: The Unmanly Man, 18. 42 Vanggaard: Phallos, 101-112; Meulengracht Sørensen: The Unmanly Man, 15-32. 43 Äldre Västgötalagen, Rättlösabalken 5 § 2: ”Jag såg att en man drev otukt med dig.” ”Vem är det?” ”Du” sade han. ”Jag kungör med vittnen att du kallade mig med okvädinsord och styggelseord.”
temp 1 temp 2 temp 3 temp 4 temp 5 temp 6 temp 7 temp 8 temp 9 temp 10 temp 11 temp 12 temp 13 temp 14 temp 15 temp 16 temp 17 temp 18 temp 19 temp 20 temp 21 temp 22 temp 23 temp 24 temp 25 temp 26 temp 27 temp 28 temp 29 temp 30 temp 31 temp 32 temp 33 temp 34 temp 35 temp 36 temp 37 temp 38 temp 39 temp 40 temp 41 temp 42 temp 43 temp 44 temp 45 temp 46 temp 47 temp 48 temp 49 temp 50 temp 51 temp 52 temp 53 temp 54 temp 55 temp 56 temp 57 temp 58 temp 59 temp 60 temp 61 temp 62 temp 63 temp 64 temp 65 temp 66 temp 67 temp 68 temp 69 temp 70 temp 71 temp 72 temp 73 temp 74 temp 75 temp 76 temp 77 temp 78 temp 79 temp 80 temp 81 temp 82 temp 83 temp 84 temp 85 temp 86 temp 87 temp 88 temp 89 temp 90 temp 91 temp 92 temp 93 temp 94 temp 95 temp 96 temp 97 temp 98 temp 99 temp 100 temp 101 temp 102 temp 103 temp 104 temp 105 temp 106 temp 107 temp 108 temp 109 temp 110 temp 111 temp 112 temp 113 temp 114 temp 115 temp 116 temp 117 temp 118 temp 119 temp 120 temp 121 temp 122 temp 123 temp 124 temp 125 temp 126 temp 127 temp 128 temp 129 temp 130 temp 131 temp 132 temp 133 temp 134 temp 135 temp 136 temp 137 temp 138 temp 139 temp 140 temp 141 temp 142 temp 143 temp 144 temp 145 temp 146 temp 147 temp 148 temp 149 temp 150 temp 151 temp 152 temp 153 temp 154 temp 155 temp 156 temp 157 temp 158 temp 159 temp 160 temp 161 temp 162 temp 163 temp 164 temp 165 temp 166 temp 167 temp 168 temp 169 temp 170 temp 171 temp 172 temp 173 temp 174 temp 175 temp 176 temp 177 temp 178 temp 179 temp 180 temp 181 temp 182 temp 183 temp 184 temp 185 temp 186 temp 187 temp 188 temp 189 temp 190 temp 191 temp 192 temp 193 temp 194 temp 195 temp 196 temp 197 temp 198 temp 199 temp 200 temp 201 temp 202 temp 203 temp 204 temp 205 temp 206 article01 article02 article03 article04 article05 article06 article07 article08 context anmeldelse01 anmeldelse02 anmeldelse03 anmeldelse04