102 Medan man tycks ha varit överens om att Margareta verkligen hade låtit slå mynt med sådana tecken, så varierade tolkningarna av tecknets betydelse. För Ericus Olai var den obscena innebörden och det hånliga syftet uppenbart. Det ovala tecknet var en avbildning av det kvinnliga könsorganet och visade på den danskfödda drottningens förakt för svenskarna. Olaus Petri är mer försiktig i sin tolkning och lämnar till var och en att bedöma vad drottningen kan ha menat. Han tillägger dessutom att samma tecken inrättades av Margareta som stadsvapen för Örebro stad, något som efterkommande kommentatorer tagit fasta på som en alternativ förklaring till tecknets ursprung. Dalin menar till exempel att det krönta O-et helt enkelt ska tydas som att myntet har präglats i Örebro. Föreställningen att drottning Margareta skulle ha låtit prägla ett mynt med ett särskilt tecken i propagandasyfte är i och för sig inte otänkbar. Medeltidens mynt hade inte bara ett ekonomiskt värde utan var också väl så viktiga som politiska maktsymboler, men enligt modern numismatisk forskning präglades inga mynt i Örebro under Margaretas tid. De bevarade mynt som har passat in på Brenners avbildning har dessutom visat sig vara förfalskningar gjorda på 1700- och 1800-talen. Först på 1930-talet har nya fynd gjorts av den typ som Brenner avbildade, vars äkthet inte kan ifrågasättas och som med stor säkerhet kan dateras till tidigt 1300-tal, det vill säga 70-80 år före Margaretas tid som drottning!6 Vad än tecknet ursprungligen kan ha betytt, så har denna typ av mynt uppenbarligen äldre anor än drottning Margaretas regenttid. Det var alltså inte drottning Margareta som slog mynt av sitt kön, utan hennes politiska motståndare i Sverige. Historien om drottningens så kallade blygdpenning är med andra ord en politisk konstruktion. Den säger inte så mycket om svensk mynthistoria men desto mer om den kulturella värderingen av det kvinnliga könet och hur detta kunde utnyttjas i politiskt syfte för att väcka negativa känslor under framför allt 1500- och 1600-talen då Danmark och danskarna utmålades som Sveriges arv?iender. Syfte och analytiska perspektiv Artikelns syfte är att analysera blygdmärkets kränkande innebörder och hur dessa kan ha använts som ett retoriskt vapen i den svenska propagandan mot Danmark under 1400-, 1500- och 1600-talen. Det låter sig inte göras utan att anlägga ett känslohistoriskt perspektiv. Det är först när frågan ställs vilka negativa känslor som det påstådda myntet kan ha gett upphov till som den kränkande innebörden och därmed också det propagandistiska värdet framträder i all sin vidd och styrka. Att syftet var att väcka indignation är uppenbart. Att denna indignation var ämnad att övergå i negativa känslor riktade mot danskarna är lika uppenbar. Exakt vilka hör till det som ska undersökas. I fokus står således hur blygdmärkets symboliska potential har omsatts i en politisk och känslomässig 6 Rasmusson: ’Blygdpenning’, 17-18.
temp 1 temp 2 temp 3 temp 4 temp 5 temp 6 temp 7 temp 8 temp 9 temp 10 temp 11 temp 12 temp 13 temp 14 temp 15 temp 16 temp 17 temp 18 temp 19 temp 20 temp 21 temp 22 temp 23 temp 24 temp 25 temp 26 temp 27 temp 28 temp 29 temp 30 temp 31 temp 32 temp 33 temp 34 temp 35 temp 36 temp 37 temp 38 temp 39 temp 40 temp 41 temp 42 temp 43 temp 44 temp 45 temp 46 temp 47 temp 48 temp 49 temp 50 temp 51 temp 52 temp 53 temp 54 temp 55 temp 56 temp 57 temp 58 temp 59 temp 60 temp 61 temp 62 temp 63 temp 64 temp 65 temp 66 temp 67 temp 68 temp 69 temp 70 temp 71 temp 72 temp 73 temp 74 temp 75 temp 76 temp 77 temp 78 temp 79 temp 80 temp 81 temp 82 temp 83 temp 84 temp 85 temp 86 temp 87 temp 88 temp 89 temp 90 temp 91 temp 92 temp 93 temp 94 temp 95 temp 96 temp 97 temp 98 temp 99 temp 100 temp 101 temp 102 temp 103 temp 104 temp 105 temp 106 temp 107 temp 108 temp 109 temp 110 temp 111 temp 112 temp 113 temp 114 temp 115 temp 116 temp 117 temp 118 temp 119 temp 120 temp 121 temp 122 temp 123 temp 124 temp 125 temp 126 temp 127 temp 128 temp 129 temp 130 temp 131 temp 132 temp 133 temp 134 temp 135 temp 136 temp 137 temp 138 temp 139 temp 140 temp 141 temp 142 temp 143 temp 144 temp 145 temp 146 temp 147 temp 148 temp 149 temp 150 temp 151 temp 152 temp 153 temp 154 temp 155 temp 156 temp 157 temp 158 temp 159 temp 160 temp 161 temp 162 temp 163 temp 164 temp 165 temp 166 temp 167 temp 168 temp 169 temp 170 temp 171 temp 172 temp 173 temp 174 temp 175 temp 176 temp 177 temp 178 temp 179 temp 180 temp 181 temp 182 temp 183 temp 184 temp 185 temp 186 temp 187 temp 188 temp 189 temp 190 temp 191 temp 192 temp 193 temp 194 temp 195 temp 196 temp 197 temp 198 temp 199 temp 200 temp 201 temp 202 temp 203 temp 204 temp 205 temp 206 article01 article02 article03 article04 article05 article06 article07 article08 context anmeldelse01 anmeldelse02 anmeldelse03 anmeldelse04